|
Maine Coon
- "The Big Gentle Gigant" -
Hur har rasen uppstått ?
Maine coonen är en ursprungsras, dvs det finns inga inkorsningar i denna ras utan förfäderna består av farmarkatter. Det är en gammal amerikansk kattras sedan i mitten av 1800-talet och som utvecklades i nordöstra USA, i den nordamerikanska delstaten Maine och kan anses vara den första amerikanska kattrasen.
Man tror att rasen kommer från korsningar mellan angorakatter som förts med av sjömän till staten Maines hamnar samt engelska katter som nybyggarna tog med sig på  1600-talet, skandinaviska eller ryska katter samt korthåriga amerikanska bondkatter. Katterna kallades till en början för "Coon Cats" eftersom man först hade en teori om att dessa katter var en korsning mellan tvättbjörnar (Racoon=tvättbjörn) och katter men som vi idag självklart vet är genetiskt omöjligt. Det var den yviga och brunrandiga svansen som man tyckte påminde om tvättbjörnens:-)
Redan 1861 förekom den första Maine Coonen i kattlitteraturen. Det var en svart-vit katt vid namn Captain Jenks of the Horse Marines som var den första maine coon katten som visades på en kattutställning i Boston och New York 1861. 1895 väckte rasen även stort uppseende i Madison Square Garden i New York.
I början på 1900-talet höll maine coonen på att försvinna helt som raskatt pga att nya raser som Perser & Siames introducerades, men den blev kvar som ladugårdskatter på bondgårdar. Intresset för rasen förnyades dock omkring 1950 och har sedan 1980 vuxit snabbt.
1953 bildade Maineinnevånare "The Maine Coon Cat Club" i syfte att bevara rasen och det hölls utställningar enbart för Maine coon katter. 1968 bildades "The Main Coon Breeders and Fanciers Association MCBFA".
1976 tilldelades rasen certifikaträtt av CFA "Cat Fanciers Association. Maine Coonen godkändes 1984 som ras i FIFe.
Maine Coon kattens historia i Sverige
I mitten på 80-talet så godkändes första Novis-Maine Coon i Sverige. En blåtabby-vit kastrat vid namn Linus. Det blev väldigt mycket uppmärksamhet runt denna händelse. Linus fick vara på förstasidan i Dagens Nyheter, hans fantastiska hittekattshistoria publicerades även i Allers, Aftonbladet, Kamratposten och i Stockholms Radio fick han vara med (där han blev bjuden på sardiner).
Matte Vivianne Gärdsberg (numera Åberg) fick tankegången att spara ihop till en riktig Maine Coon. Vilket resulterade i Sveriges första Maine Coon import 1986 Koonluv Dear Boopise, kallas för Lina. Men det kunde ju inte bli några kattungar efter endast en hona och en kastrat, så 1988 kom det en herre vid namn Adilio Moonraker, kallad Lillen. 1989 föddes Sveriges första Maine Coon kull.
Text: Viviann Åberg/S*Mafflialigans Maine Coon uppfödning
Adixilo Moonraker
Pappa till Sveriges första kull som föddes 1989
"Lillen" är född 1988, efter far: Balicoon Randy Andy of Illya& mor: Adixilo Silverarrow
© Maffialigans
Legender om Maine Coon katten
Det finns flera fantasifulla legender om Maine coon kattens ursprung. En av de vanligaste är den om befolkningen i Maine, i Nordöstra USA. De var imponerade av de stora katterna som var större än de katter de var vana vid och de fascinerades av deras yviga svansar och det spekulerades i var de kom ifrån. En teori uppstod om att katten hade uppstått genom en parning mellan katt och tvättbjörn.
Denna stora katt fick sedan namnet Maine efter den nordamerikanska staten Maine där man fann katten, och Coon efter engelska ordet för tvättbjörn, dvs. racoon, katterna kallades för Maine Coon.
Enligt en annan legend som florerar kring Maine Coon katten finns ursprunget i avkomman från Marie Antoinettes katter som hon lät sända till den nya världen vid tiden för det franska kejsardömets fall.
Till sist sägs det även att kattrasens ursprungliga anor återfinns hos de katter som de nordiska vikingarna medförde till Nordamerika i slutet av förra årtusendet.
Maine Coon kattens temperament
Hur är en Maine Coon ?
Maine Coon katter är som andra individer olika till sitt sätt men om man ska beskriva det generella för en Maine Coon så kan man säga att de är "lagom" i sitt temperament och med det menar vi att de inte är "lugna/sävliga" av sig men inte heller "livliga/intensiva". En Maine Coon är lagom aktiv, den är social, nyfiken och familjekär. Den vill gärna vara där övriga familjen är och man brukar därav beskriva dem som lite hundlika i sättet. De är snälla mot alla men har ofta en favorit i familjen som den gärna tyr sig lite extra till. Nattetid vill de helst av allt sova hos sin matte/husse i sängen:-) En del är mer självständiga, trots att det är en mycket vänlig katt så är de inte på något sätt menlösa utan de har sin värdighet och talar gärna om va de vill och inte vill, för kommunicerar med sin ägare gör de mer än väl. Maine Coon katterna har ett speciellt sätt att prata och kommunicera med sin omgivning, de har förutom jamandet ett särskilt kvittrande "Brrrp-ljud" som man ofta hör då de är busiga eller då de är tillgivna och vill ha kontakt, gärna en "gosstund".
"Kan man annat än älska denna underbara varelse!?! Hon är mattes flicka och det tycker jag är helt suveränt. Hon är aldrig längre bort från mig än att jag ser henne. Flyttar jag mig från rum till rum så är hon med. När jag duschar ligger hon på tvättkorgen och väntar. Vi har fått oss en liten prinsessa här hemma. Hon är mycket bestämd och protesterar gärna vid kloklippning och badning men är världens snällaste och gosesjukaste och spinner bara men tittar på henne..." Citat från mco ägare, som speglar temperamentet hos många mco....:-)
Ett särdrag för Maine Coon katten är att den är förtjust i att leka med vatten, kanske på grund av en gammal urvana att gräva fram/gömma sin mat, att veva bort löv från vattnet etc.... De krafsar ofta brevid sin vattenskål och matskål. Det man kan tänka på som Maine Coon ägare är att inte ha vattenskålen på ett känsligt golv, för det brukar plaskas en del:-)) Våra Maine Cooner har lite olika stilar här hemma vid vattendrickandet:
* Lapar vatten på vanligt vis (minst vanligt :-))
* Vevar med tassen i vattnet innan de dricker (halva mängden hamnar på golvet:-))
* Vevar med tassen utanför skålen samtidigt som de dricker (så gulligt :-))
* Doppar tassen i vattnet och slickar sen vattnet från tassen (hoppas de ej gått på lådan innan :-))
* Ligger ner och dricker vatten och tar sedan en tupplur med hakan vilandes på vattensskålskanten :-))
Maine Coon katterna är okomplicerade i sättet och trivs ofta mycket bra med hundar och andra djur som sällskap och de är utmärkta innekatter. De är tillgivna och lättlärda så tränar man from ung ålder så kan man utan problem ha med sin katt i koppel på promenader, åka båt eller dylikt. De uppskattar dock att få vistas utomhus till viss del så har man möjlighet till en rastgård eller en innätad balkong så gillar de att vistas där och hacka tänderna åt stirrande och irriterande fåglar:-)) Sedan är det bara för matte och husse att plocka fram "kattvippan" eller "laserpekaren" och "leka fågel" så har man en mycket lycklig Maine Coon som sedan sover natten lång intill sin matte/husse i sängen:-)))
Snälla och familjära som de är så vill de helst ha sällskap av en annan katt, och man brukar säga att har du skaffat dig en Maine Coon så skaffar du dig snart en till:-)))
Skötsel av Maine Coon katten
Maine Coon kattens halvlånghåriga päls är lättskött på grund av dess silkeslena kvalite. Den är lättkammad, tovar sig sällan och det brukar räcka med en genomkamning en gång i veckan. De kan dock skilja sig lite åt gällande behov av bad, en del maine cooner har en lite fetare päls som behöver bad oftare medan en del knappt behöver badas alls och en del kan ha en lite torrare päls som kan behöva en "inpackning", men generellt sett så kräver de inte mycket pälsvård till vardags.
Ett särdrag för Maine Coon katten är att den är förtjust i att leka med vatten, kanske på grund av en gammal urvana att gräva fram/gömma sin mat, att veva bort löv från vattnet etc.... De krafsar ofta brevid sin vattenskål och matskål. Det man kan tänka på som Maine Coon ägare är att inte ha vattenskålen på ett känsligt golv, för det brukar plaskas en del:-))
Alla katter behöver ett lösträd där hemma för att kunna vässa sina klor om matte och husse nu inte tycker att det är okey att detta görs på möblerna. Ett klösträd är även ofta populärt som sovplats om man har ett utav den större storleken som finns och är även en utmärkt plats att busa på katter sinsemellan. Det man ska tänka på är att Maine Coon katterna och då speciellt hanarna blir stora och tunga och behöver ett stadigt klösträd, vi har förbrukat en hel del klösträd här hemma som har varit av sämre kvalite.....
Slutligen......en Maine Coon är mycket sällskapssjuk och familjär av sig och vill inte bli lämnad ensam för mycket, en kattkompis uppskattas mycket men det är ändå "mamma & pappa" som är mycket efterlängtade när de kommer hem från jobbet etc....:-)
|
S*Rock Nock´s Zingo Zazou,
som 1-åring och som bebis:-)
Maine Coon kattens färger
Maine coonen kan ha nästan alla färger, inklusive färger med vitt,men siamesmaskat, choklad och lila är inte godkända färger. Det är tillåtet med alla olika mängder av vitt t ex vit bläs, vit medaljong, vitt bröst, vit mage, vitt på tassarn. Maine Coonen bedöms ej efter färg på utställningar, dvs det finns ingen poängskala för färg utan det som bedöms är pälsens kvalitet, textur och längd. Typen bedöms alltid över färgen.
Några bilder som exempel på olika färger:
Svarttabby
Svarttabby-vit
Cremetabby
Svart
Blå
Svartsköldpaddstabby
Svartsköldpaddsilvertabby-vit
Blåsköldpaddstabby-vit
Rödtabby
|
